Egentid - en NY tid

Känslan av att rensa, slänga, städa och avsluta en del av livet för att ge utrymme till en ny tid, är intressant. Den inrymmer 50 nyanser av olika känslor. Det är som att hela livet visar sig likt en spiralformad tidslinje med livets alla känslor svepandes förbi som i en snabbspolad film.


I 43 år har jag levt med någon eller några andra. Oundvikligt anpassat mig och jämkat i/med min energi. Så är livet, skulle någon säga. Kanske säger jag…


För mig är det outforskat att vara själv. Då menar jag inte själv när jag sitter på min favoritplats i min soffa och är insjunken i mitt varande och emellanåt i mina egna tankar. Jag menar själv att välja min väg, mitt flöde, min sommar, min dag.


Efter 19 år med mina föräldrar och bror, blev det 19 år med min fd man och 5 år med Håkan. Inga år med Tina. Inte för att jag är ute efter att samla år med mig, men däremot tid med mig. Lång tid med mig.


Jag har frågat mig själv: - vad innebär det?

Ska jag sitta i en grotta själv?!


Nej, det ska jag inte.

Jag ska göra vad jag vill. In i den inre världen och ut i den yttre världen. Relatera i frihet och hålla fokus på mig och min rörelse.


Jag vill inte anpassa och jämka. Inte nu. Inte på ett tag. Istället vill jag grunda mina rötter under mina fötter. Grunda mina rötter genom min husbils däckfötter.


Så jag har rensat, slängt och städat, packat rustat och hoppat in i min husbil för att välkomna en ny tid. Medvetet uppleva övergången och tydligare sjunga den inre sången.


Det är en ny tid.



Det är en inre och yttre resa jag gör. Jag vill skriva att det är ett lärande jag gör, men ordet känns fel. För jag lär inte. Det känns så mentalt, att lära. Snarare är det att jag börjar minnas det jag redan vet. Det som livet vet. Jag hör det som livet genom tider ljudat och känner det som livet genom tider vetat.


Minnas!! Det är rätt ord


Så jag beger mig ut på en minnesresa som bara kräver att jag är, följer och njuter av det livet öppnar upp för. Så jag väljer att resa själv för att just minnas, höra och känna.


Jag har kallat mitt personliga resa #projektursprunget. Kanske indikerar namnet nått om dess innebörd?! Eller inte.


Nu är jag på väg och snart ska jag berätta vart livet tog min kropp och knopp för ett stopp. Kommer i nästa inlägg!!


Stor kram och tack för att vi samvandrar

52 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla
1.png