Cirkeln sluts, del 8

Min sista vecka av fyra veckor på färd. Cirkeln sluts av sig själv utan att jag är direkt är inblandad. Livet leder fantastiskt när jag lyssna och agera genom att följa ingivelser. När jag hör det inre JA:et och svarar an med ett JA.

Jag avslutar där jag började. Då menar jag inte just geografiska läget Helsingborg. Där är jag inte än. Jag avslutar med att TA EMOT livets firande och GEMENSKAP. Firat vänner, åter besöka och ägna tid i samtal med min lärare och vän. Till att nu tillbringa fyra dagar i gemenskap med sång och dans med visdomsbärare från Huni Kuin stamman från Brasilien, på Skutesjöns center. Här började jag min sommars inre & yttre resa och här avslutar jag den.

Sommarresan går mot sitt slut. Livsresan, som sommaren är en del av, fortsätter. Rörelsen pågår och jag är i livet och upplever, hur liv upplevs i mig.

Är ni med hur jag menar?

Ger det mening?

Det behöver kanske inte ge mening. Vi behöver inte lära och förstå. Som jag ser det. Kanske räcker det att uppleva sig själv, sin livsupplevelse och de som är del av den i stunden. Livets förkroppsligade insikter kommer som en naturlig effekt av varandet I UPPLEVELSEN. Att fullkomligt uppleva och samtidigt betrakta upplevelsen, det är häftigt. Inte dissociera utan observera. I och utanför.

Ler stort och tänker… oj så flummigt.

Kanske filosofiskt, men ändå flummigt.

Min logiska och strukturerade del dömmer inte längre. Den ler kärleksfullt och njuter av sin filosofiska andra hälft.

Här vänner är min sista vecka i bilder.

Tack för att ni ville följa med. Det har bidragit till mig. Ville har er med på vägen.

Natt 20, till 6/8 Lycksele

Natt 21, till 7/8 Österbybruk

Kan jag komma nästan tomhänt till ett 100 års kalas? Den fråga upptog mitt reflekterande under en bit av min körning och jag fick betrakta en intressant inre dialog.

Jag hade ingen aning om jag tidsmässigt skulle matcha att komma till vackra Malin och Reines kalas i närheten av Uppsala. Viste inte hur långt jag orkade köra söderut och var på vägen jag skulle vara. Så jag hade inte förberett en gåva. En gåva som var innerligt från hjärtat och som speglade det jag ville ge.

Hur gör jag då? Kommer tomhänt?! Det går ju inte, sa den inlärda präglingen som fick det att dra till i magen.

Vad väcker det för känslor i mig att komma tomhänt, fick jag fråga mig och svar att vara med.

Jag är lärd att ge, att ge allt och vara fullkomligt tillgänglig. Jag tränar på känslan som kommer när jag inte ger eller kan ge. Livet tränade mig här! Att känna mig tillräckligt utan att just nu ge.

Det är en intressant programmering som många med mig har. Skapad sanning att: Om vi ger är vi värdefulla. Sanningen är att vi är värdefulla oavsett vad.

Livet har i full fart börjat träna mig på att ta emot och jag har blivit bättre och bra på det. Denna resa har verkligen handlat om det. Jag tog emot Malins och Reines glädje, kärlek, firande, sång, dans, mat och dryck. Hedrade med blommor och en stor portion närvarande kärlek.

Livets reflektion kommer just i livets vardag. Jag får känna, fråga och se vad som är mina inlärda sanningar om livet och om mig. Jag får möjlighet att testa nytt. Bli och vara fri inuti.

Natt 22, till 8/8 Skokloster

Tack Annelie & Anders för samtal om liv och relation, mat, dryck, husplats, eldsittning och er generösa närvaro. Ni är så fina.

Tack!!

Natt 23, till 9/8 Örby, Hanatorps camping

Natt 24, till 10/8 Skutesjön, Skutesjö healingcenter

Landar in. Hittar min plats i detta fält. Grundar ner mina rötter genom att städa, ställa i ordning och vara praktisk. Det är min vardagsmeditation och grundning. Påminner mig om att jag är människa och gör mig till människa.

Jag här och tar min plats i mig, på platsen och i gemenskapen. Jag tar min plats i cirkeln.

Musiken börjar ta sin ton. Det är lite som att livet dansar lite extra då. Gillar du trumman?

Det gör jag. Den gör nått med mig. Det är som att den påminner om fötterna och rötterna. Tar mig lite mer ner på jorden och gör mig till en grundad stadig ek. Får varje cell att vakna och minnas det ursprungliga, omfamna det befintliga och välkomna det ännu icke födda.

Natt 25, till 11/8 Skutesjön, Skutesjö healingcenter

Möter ni Angelo runt om Sverige så äta hans glass. Helt naturlig och nygjort.

Så här samlas folket och njuter av livets naturliga och lilla extra. Angelo, Hivshu och Håkan på bild. Fotodax när blåbärsglassen precis blev klar.

Strax innan satt vi i samtal, jag och Hivshu. Fick höra berättelser från hans förfäder, Inuiter från Grönland. Höra om livet nära natur, om jakt och fiske. Om att leva tillsammans i samklang och följa årstiderna. tacksam för våra samtal som blir. Om stjärnorna, jorden och oss jordbor. Vilken otrolig visdomsbärare … som minns och generöst delar med sig av berättelserna.

Natt 26, till 12/8 Skutesjön, Skutesjö healingcenter

Samlade till ljud och vibration. Kroppen firar och själen lyser. Av hela hjärtat tack.

Nått i mig vill inte att denna tur ska ta slut även om jag vet att en ny färd är på väg. Jag vill hålla kvar i det som är fast jag vet att allt kommer och går, och att det i den totala livsupplevelsen består.

Det som vill komma till uttryck genom att hålla kvar är min oerhörda tacksamhet till det som varit och är. Livet har genom människor, platser och inre upplevelser fullkomligt omfamnat och visat mig kärlek,

Jag är så älskad! Tänk att jag inte alltid trodde att det var så. Att jag trodde att jag var utanför och inte så önskad. Så fel jag hade. Det var aldrig så. Aldrig!

Video: Håkan med vänner spelar

Tack till er alla //

Fina Tina