Är jag hemlös?

Jag hörde en tanken inom mig som berörde mig: Jag har ett eget land! Ett eget land.

Orden syftade på min koloni och lilla bit mark. Men de vidrörde en känsla som är väl ankrat i ett sår och djup längtan inom mig. En känsla jag har burit med mig stora delar av mitt liv. Känslan av att vara landlös, vara utanför och vara annorlunda.

Det har varit svårt att känna hemlöshet fast jag har ett hem, utanförskap fast jag tillhör gemenskapen, känna mig fel fast jag är älskad. Det har medfört en upplevelse av att leva i två världar och inte tillhöra någon. Det ger dubbel ensamhet.

Har verkligen ingen värld varit min?

Inget land varit mitt?

Inget hem heller?

Jag har skrivit en hel bok - Livets alkemi - om vägen hem. Om en själs resa till att bli jordbo. Komma hem.

Kom jag hem?

Ja, bit för bit. Jag sa i varje fall JA till livet när jag förstod hur nära kontakt jag hade med den stora modern. Att hon, finaste jorden, var mitt hem. Att jag har min plats och är del av hennes ekologi. Jag sa ja till att landa i mitt hem, på jorden, tillhöra och uppleva mig älskad.

Att komma hem har för mig djup innebörd med många dimensioner. Det går genom psykets, känslornas, kroppens, själens landskap och helhetens värld. Det är nog en vandring jag kommer göra tills jag dör. Vandra hem.

På vägen kommer jag upptäcka många hem som är mina, att jag har (är) mer ”land” än jag förstår, att min återkommande känsla av rotlösheten istället visar på att jag inte kan greppa bredden av mina evigt ankrade rötter.

Vänner jag är hemma. Du är också det.

Vi är det. Även om det inte alltid känns så.

Vi kan, precis som jag idag, beröras av livets stora insikter inbäddade i enkla ord. Som orden: jag har ett eget land.

Nu avslutningsvis ler jag med rinnande ögon och hör en röst inuti säga: Grekland är mitt hem… Ja, vänner och det är en egen berörande berättelse i sig. Den som bär stor kärlek och på något vis en evig sorg.

// All kärlek från berörda Konstantina

Boken Livets alkemi finns att ta del av på www.tinaikonomidou.com/shop